Läs även tidigare krönikor

Om du vill ha adresserna till ev sajter som omnämns nedan - skicka ett e-mail till erik.dahl@constellator.se och ange 'Sajtadresser - Månadskrönikan' som Subject, så skickar vi dessa utan kostnad.

Ett ännu bättre tips är att skicka ett mail, men med texten 'Sajttips' som Subject. I detta fall kommer du varje månad att få sajttips, inte bara rörande näringsliv och företagande, utan om det mesta som gör att du får ut maximalt av Internet.

Web mastering, konsten att initiera, utveckla och underhålla sin webbsatsning är något av det mest fascinerande som man kan tänka sig. Inte bara får man hålla sig i frontlinjen beträffande teknisk utveckling, man får också ett stort ansvar får att se till att både kunder och medarbetare blir nöjda. Dessutom tillkommer uppgiften att integrera webbsatsningen med företagets övriga verksamhet.

Egentligen är det hela inte så väldigt märkvärdigt, när man väl lärt sig i vad de olika delarna består. Alla beslut behöver ju inte komma på samma gång, det finns faktiskt tid för att lära sig saker. Detta förutsätter naturligtvis att man sätter igång i tid så att inte det uppstår behov av panikåtgärder, och att man kontinuerligt ser över verksamheten och hela tiden gör små förbättringar. Japanerna kallar detta för 'kaizen', och när det gäller Internet (med dess oöverskådlighet och snabba utveckling) kan det i allra högst grad vara en riktig filosofi.

Beslut kring företagets Internet-satsning kommer, precis som mycket annat, förr eller senare att falla tillbaka på den eller de personer som har det yttersta ansvaret. Precis som i andra fall blir denna person företagets VD. Om inte bolaget är väldigt litet kan det finnas skäl att utse en särskild person för detta. Vederbörande bör vara någon med ledande befattning inom företag. Skälet till det är att Internet-satsningen självklart skall vara integrerad med bolagets övriga verksamhet. Sett ur företagets synvinkel så är en Internet-satsning en affärsprocess som många andra. Ansvaret för hur denna lyckas kommer att bäras av någon person, oavsett om denna har blivit explicit tilldelad uppgiften eller inte.

VAD ÄR DET VÅRT FÖRETAG BEHÖVER GÖRA?

Planering och genomförande kan skifta beroende på ambitionsgrad. Det gemensamma är dock att beslut måste tas - Internet kan inte lämnas åt slumpen. Mot bakgrund av att Internet är viktigt, och långtifrån gratis, bör någon typ av affärplan för Internet-satsningen upprättas. Resultatet kommer i de flesta fall att behöva dokumenteras. Slutprodukten (som kontinuerligt behöver uppdateras) kan vara allifrån ett kort PM till en pärm med samtliga moment för Internet-satsningen beskrivna.

Redan här ser vi behovet av att Internet-satsning styrs upp. Den direkta orsaken heter "budget". Internet-satsningen kommer att kosta pengar, både beträffande hårdvara/program och nedlagd tid. Kostnaderna behöver också delas upp på den del som behöver tas initialt, och den del som rör underhållet/administrationen av webbsatsningen. Budgeringen behöver också ta hänsyn till hur företagets webbplats skall marknadsföras. En framtagen webbplats (sajt) som inte marknadsförs kommer knappast komma till sin rättvisa. Det räcker inte med att skriva ut adressen till företagets webbplats på de anställdas visitkort. Ett riktmärke kan vara att av den totala initiala kostnaden för webbsatsningen avsätta 20-30% på dess marknadsföring.

En viktig del av satsningen kommer att vara uppföljningen av hur väl satsningen på den egna webbplatsen har slagit ut. Det finns en rad sätt att "mäta" detta, vissa mer ambitiösa än andra. Ett enkelt sätt är att regelbundet läsa av de s k logg-filer som normalt sett skapas av den webbserver som företagets webbplats ligger på (mer om detta längre fram). Syftet med denna uppföljning är uppenbar - stämmer besöksfrekvensen/besökarna med vad som eftersträvades?

En vanlig fråga om webbsammanhang är: "hur mycket tjänar ni på er webbsatsning?". Frågan känns utan tvekan felaktigt ställd. Väldigt få företag gör genomarbetade analyser över parallella händelseförlopp, vilket skulle behövas för att få en komplett och rättvisande bild. För den som är van vid marknadsföring behöver en Internet-satsning (speciellt den del som avser den egna webbplatsen) inte direkt leda till en försäljningsintäkt alt en kostnadsbesparing.

En riktigt avvägd Internet-satsning bygger på att företaget "ligger rätt i tiden", dvs inte vare sig före eller efter utvecklingen (eller i förhållande till företagets konkurrenter för den delen). Om företagets webbplats uppmärksammas av företagets kunder, om mediaföretag o dyl besöker webbplatsen, om de anställda (t ex på olika lokalkontor) använder företagets webbplats, då har företaget lyckats. I dessa fall som nu räknades upp kommer företaget med största sannolikhet har gjort en vinst på sin Internet-satsning.

För Intranet-satsningar (intranet = ett internet endast öppet för anställda inom det egna företaget) kan webbplatsen ha en stor betydelse, speciellt om företaget har kontor på flera platser runtom i landet. Här kan centrala funktioner inom företaget lägga ut information som de anställda och mellanchefer kan ta till sig med ett minimum av distributionskostnader. Genom att ha samma typ av hårdvara och datorprogram inom företaget kan kostnaderna i många fall minskas ytterligare.

En annan variant av Internet går under beteckningen 'extranet'. Här rör det sig om en närliggande variant. Även här är informationen baserad på åtkomst över Internet, men de som förväntas läsa information och att kommunicera med företag är dess kunder (och i vissa fall leverantörer).

FRAMGÅNGSRIK ADMINISTRATION AV EN INTERNET-SATSNING

En grundläggande, om än inte särskild populär fråga kan man förmoda (i alla fall inte ur de anställdas synvinkel), är om alla inom företaget ska ha tillgång till Internet. De enklaste är kanske att svara 'ja', men det är långt ifrån alltid det självklara svaret (betänk bl a på att det finns en rörlig kostnad för uppkopplad tid för den som inte har fast lina).

Den eller de som ska fatta beslut om detta bör ha en uppfattning på vilket sätt var och en som är ansluten till Internet (och i synnerhet till 'World Wide Web' som ju endast är en del av Internet) skall använda det och vilken typ av information och data som respektive person behöver ha tillgång till. I många fall kan man räkna med att det för "husfridens" skull vara bättre att "fria istället för att fälla", men frågan bör ändå beaktas. Det kan i en del fall vara tillräckligt med att låta alla anställda få tillgång till e-post, men inte till webben (world wide web) eller news-delen (Usenet).

De ambitiöse (och det är vi väl alla?...) kan mycket väl skriva ner företagets policy när det gäller de anställdas nyttjande av Internet. Sådan information behöver inte vara lång. Det viktiga är att de anställda förstår vad tillgången till Internet har för syfte, och att det också används på detta sätt. Företag som vill begränsa vilka webbplatser som olika anställda ska kunna besöka kan utnyttja särskilda datorprogram för detta. Används dessa bör man också informera personalen om detta.

För e-post kan det behöva fastställas, och även informas om till de anställda, att företaget har rätt till och också i förekommande fall kommer att läsa de anställdas inkommande och utgående e-post.

I en hel del fall kommer anställda sannolikt att skriva inlägg i Usenet och i s k gästböcker på olika webbplatser. I dessa fall kommer det (med något undantag) framgå att personen som skrivit inlägget arbetar på ett visst företag. Om företaget finner det angeläget kan det behöva fastställa en policy om detta, och också informera de anställda om denna.

Många e-postbrev och inlägg i Usenet avslutat med s k signaturer. Signaturer motsvarar den underskrift som man skriver i slutet av ett brev. Hur dessa signaturer bör se kan också behöva fastställas av företaget. I några fall är signaturerna omfångsrika och/eller innehåller citat och/eller påståenden. De signaturer som används inom företaget i dessa fall bör ha en gemensam utformning.

Slutligen har företaget att bestämma uppkopplingssätt. I princip finns tre alternativ: modempool, ISDN eller fast lina (alternativen satellituppkoppling, anslutning via kabel-TV respektive radiolänk är ytterst ovanliga). Vad som är bäst kan bara fastställas från fall till fall. En fast lina är dock att föredrag för den som har råd med det. För företag med många anställda kan det i många fall bli det billigaste alternativet eftersom det i detta fall i förekommer någon rörlig avgift baserad på uppkopplad tid.

.

.