[an error occurred while processing this directive]
Följande frågor har ställts via e-post till riksdagspartierna. Svaren ligger i anslutning till respektive fråga.
1. På vilket sätt kommer transfereringar i form av bostadssubventioner, fastighetskatt, bostadsbidrag att förändras om ni får bestämma?
Centerpartiet. Skatterna på boendet måste sänkas och skatteuttaget bli mer rättvist. Neutralitet mellan de olika boendeformerna måste eftersträvas. Det kostnadsdrivande systemet med räntebidrag måste överges och ett investeringsbidrag istället införas. Vi anser att bostadsbidrag är en del av statens möjligheter att se till att alla människor har möjligheter att bo bra till rimliga kostnader. Vi har även sett till så att ensamstående ungdomar har kvar möjligheten att få bostadsbidrag. Det är viktigt att ungdomar kan få leva ett eget liv och inte tvingas bo hos sina föräldrar när de är vuxna. Bostadsbidragen måste följas noga så att de kommer människor till del som har ett verkligt behov av det.
Miljöpartiet. Fastighetsskatten i nuvarande form kommer att fasas ut och ersättas med energiskatter och miljö- och infrastrukturrelaterade kommunala avgifter. Själva boendet skall inte beskattas utan utgångspunkten måste vara den resursanvändning och miljöbelastning boendet medför. På så sätt kan man med ekonomiska styrmedel göra det långsiktigt hållbara också korsiktigt lönsamt. Övrig beskattning på fastigheter bör ske på värdestegring vid försäljningstillfället (reavinstbeskattning) - eftersom det är först då som det verkliga värdet avslöjas. Miljöpartiet anser att generella byggsubventioner skall ersättas med riktade investeringsbidrag, som har att göra med ekologiska experimentbyggen, men kanske också på grund av socialt-integrationsmässigt eller regionala anledningar. I övrigt menar vi att bostadsbidragen idag är de mest träffsäkra boendesubventionerna och kan förstärkas eller kompletteras med höjda (till 1.200 kr) och beskattningsbara barnbidrag. Detta som en del i mp:s politik att fördela samhällets resurser bättre och minska de ekonomiska och sociala klyftorna (som idag tenderar att öka alltmer).
Moderaterna I ett första steg bör fastighetsskatten sänkas till 1,5 procent med verkan för 1998 och sedan stegvis sänkas ytterligare under perioden 1999 - 2001 med 0,1 procentenheter årligen. Orimliga regionala skillnader vid fastighetsbeskattningen lindras genom att markvärdet inte tas upp till beskattning fullt ut. I avvaktan på att fastighetsskatten avskaffas bör underlag för uttag av fastighetsskatt successivt justeras så att endast hälften av markvärdet tas med. Ett tak för den del av markvärdet som beskattas måste införas. De stora snedvridningar som uppkommer genom att taxeringsvärdet i sin helhet är underlag för beskattningen har sin grund i att marknadsvärdet ofta utvecklas utan hänsyn till hur stort det nedlagda kapitalet i bostaden är. För flertalet fastigheter blir därmed underlaget för beskattningen större än det kapital som lagts ned. Det motiverar i sin tur att dagens underlag för uttag av fastighetsskatt reduceras. En teknik kan då vara att enbart ha det taxerade byggnadsvärdet som underlag.
Det finns vidare anledning att sträva efter en förenklad fastighetstaxering. Det underlättas genom ett lägre skatteuttag. Ju lägre skatteuttag desto mer schabloniserade kan de olika regler som jämför olika fastigheter med varandra vara. Det bör vara möjligt att relativt omgående införa en klassificering av byggnaderna i en normalgrupp, en grupp med väsentligt bättre standard och en med väsentligt lägre standard. Därmed försvinner mycket av det "kineseri" som för närvarande präglar fastighetstaxeringen. Moderata Samlingspartiet avvisar alla planer på att använda bostadsrättens marknadsvärde för att fastställa taxeringsvärdet på en flerfamiljsbostad.
Moderata Samlingspartiet förespråkar att fastighetsskatten används för att lindra påfrestningarna i krisårgångarna. Således bör årgångar med värdeår 1989 till 1992 inte betala fastighetsskatt 1999.Utgångspunkten för hur skatte- och bidragsreglerna skall utformas har alltid varit egnahemsägares rätt att mot annan beskattning göra avdrag för underskott i kapital. Den brist i neutraliteten som därmed är inbyggd i skattesystemet har hittills lösts genom ett högre räntebidrag till fastighetsföretag som upplåter med hyresrätt och till bostadsrättsföreningar. Det har på det mest konsekventa sättet kommit till uttryck i nuvarande räntebidragssystem, genom att fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar ger ett evigt 30-procentigt räntebidrag.
Med minskade bostadssubventioner kan inte neutralitetsfrågan lösas i räntebidragssystemet. Det är i skattesystemet som bristerna uppstår. De brister i neutraliteten som uppstår måste därför lösas inom skattesystemets ram.
Vänsterpartiet När det gäller bostadssubventioner, så vill Vänsterpartiet införa ett investeringsbidrag för nyproduktion i flerfamiljshus om ca 100.000 kr/lägenhet, villkorat med ett krav om hyrestak på ca 800 kr/m, samt ett ombyggnadsstöd om ca 1.000.000 kr/lägenhet för ombyggnation med miljökrav och för åtgärder som ligger utanför dagens bidragsregler som energieffektivisering, sopsortering, allergisanering mm. Istället för en generell sänkning av fastighetsskatten, så förordar vi en frysning av räntebidragen under 1999 på 1998 års nivå och att inte fasa in de sk krisårgångarna i fastighetsskattesystemet under en treårsperiod eller till desss att fastighetsskatteutredningen lagt sitt förslag och ett beslut kan fattas i riksdagen.
Bostadsbidragen vill vi höja för stora barnfamiljer, återinföra för studerande över 29 år och se över bostadsbidragen för icke studerande ungdomar.
Till sidan topp
2. Vilka förändringar av skatter i övrigt som berör boende och fastighetsägande anser ni nödvändiga?
Centerpartiet. Vi vill att människor i de lägre inkomstskikten ska få lägre skatter. Vi vill även införa skatteväxling där skatt på arbete byts ut mot skatt på miljöförstöring. Vi vill även se till så att skatt på förmögenhet sänks. Detta kommer boende till del. Vi anser även att skatt inte ska tas ut på "vacker utsikt". Den s.k. belägenhetsfaktorn för boendet måste åtgärdas. Här ser man också betydelsen av lokala taxeringsnämnder som har såväl person som lokalkännedom. Dessa vill vi i Centerpartiet återinföra.
Miljöpartiet. För att förbilliga boendet i hyreshus, anser vi att det måste finnas större möjligheter till självförvaltning för de boende. Vårt förslag är en skattefri del upp till ett halvt basbelopp per år (omkring 18.000 kr). Vad gäller den nuvarande skattemodellen för fastigheter och kortsiktigt justerande, vill vi sänka fastighetsvärdet med 100.000 vid förmögenhetsbeskattning. För övrigt valde mp att stödja linjen att bromsa infasningen av de sk krisårgångarna i fastighetsskattesystemet då frågan behandlades i riksdagen i våras. Majoriteten valde att istället bromsa nedtrappningen av räntebidragen. En annan viktig fråga i dagens system är de fullständigt orimliga fastighetsskatterna, som bl a drabbat skärgårdssamhällena. Den lindring som till slut kom till stånd är inte tillräcklig. Därför är det viktigt att den nytillsatta fastighetsskatteutredningen dels snabbt justerar och jämnar ut - skapar så stor neutralitet som möjligt - mellan de olika upplåtelseformerna, men framför allt tar itu med framtidens beskattning och då särskilt beaktar mp:s förslag (se punkt 1).
Moderaterna Utgångspunkten för moderat bostadspolitik är att människorna skall kunna välja den bostad de önskar. Bostadsmarknaden skall styras av människors efterfrågan, inte av detaljreglering, politiker och byråkrater. Om de boendes önskemål får styra utvecklingen kommer detta att få till följd att såväl den inre som den yttre boendemiljön förbättras. Bostadspolitiken skall på olika sätt underlätta personligt ägande av bostad. Ägarlägenheter skall tillåtas även i Sverige. Det ger trygghet och frihet för de boende. Bostadspolitiken skall inriktas på att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. Boendemiljön skall bidra till värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. För att uppnå dessa mål måste skatterna sänkas, avregleringen fortsätta och eget ägande underlättas. En politik som syftar till att skapa förutsättningar för att de flesta skall kunna leva på sin lön måste stå på två ben. Det ena är en aktiv skattesänkningspolitik som syftar till att växla lägre skatter mot minskat behov av bidrag och offentligt stöd. Det långsiktiga målet måste vara att den som är i behov av bidrag och offentligt stöd inte skall betala skatt och att den som betalar skatt inte skall behöva bidrag.
Det andra är reformer på bland annat skatteområdet som syftar till att stärka tillväxtkraften i ekonomin så att den höga arbetslösheten kan pressas tillbaka och antalet människor som av andra skäl blivit helt beroende av det offentliga för sin försörjning minska. Samtidigt krävs en ny inriktning av utbildningspolitiken så att fler kan få bättre kunskaper och högre kompetens.
Med en sådan inriktning av politiken kommer det att bli möjligt att uppnå successivt högre reallöner samtidigt som skatteuttaget kan sänkas rejält därför att färre finns i transfereringssystemen.
Med nuvarande energipolitik kommer hushållen återigen att få vidkännas stora kostnader. De investeringar i elvärme som staten tidigare har uppmuntrat kommer nu att stå hushållen dyrt. De elskattehöjningar som genomfördes under 1996 och vid halvårsskiftet 1997 har ökat boendekostnaderna ytterligare. Samtidigt har hushållens marginaler krympt till följd av ökade inkomstskatter och egenavgifter, minskade bidrag och regeringens oförmåga att minska arbetslösheten.
Genomförs en förtida kärnkraftsavveckling leder det till att elpriserna och boendekostnaderna ökar ytterligare. Trots skattefinansierade investeringsbidrag på 30 procent kommer kostnaderna att bli mycket stora för de hushåll som tvingas att byta värmesystem för att undkomma höjda elpriser. Varje berörd småhusägare kommer att tvingas betala mellan 55.000 och 105.000 kronor ur egen ficka. Detta kommer att få effekter på hushållens efterfrågan och på hushållens marginaler att klara sitt uppehälle på egen hand.
Moderata Samlingspartiet har tillsammans med folkpartiet och kristdemokraterna lagt fram ett förslag till sänkt skatt på hushållstjänster. Förslaget innebär en 50-procentig skattereduktion för tjänster, inklusive ROT-arbeten, som utförs i det egna hemmet och på tomten och som inte är offentligt subventionerade. Skattereduktionen får göras för arbetskostnader, inklusive arbetsgivaravgifter och moms, upp till 50.000 kronor per hushåll och år. Skattereduktionen begränsas därmed till 25.000 kronor per år och hushåll. Avdraget kan utnyttjas av alla oavsett om man bor i hyresrätt, bostadsrätt, småhus eller fritidshus.
Den maximala skattereduktionen för ROT-arbeten kan därmed bli betydligt större i vårt förslag än i regeringens. Mot denna bakgrund avslår vi regeringens förslag till utvidgad ROT-reduktion till förmån för vårt eget förslag enligt ovan.
Vänsterpartiet Vi ställer oss positiva till ett undantag för permanent boende i attraktiva områden i skärgården och vissa kommundelar längs våra kuster. Vi vill ta bort fastighetsskatten för tomma fastigheter. Vi föreslår en viss lättnad av taxeringsvärdena både för hus och mark i 1999 års budget. I den nytillsatta fastighetskommitten, så tänker vi ta upp frågan om en fastighetsskattemodell i enlighet med den sk Californiamodellen. Den innebär att beskattningen fastställs i köpögonblicket för att sen ligga fast, dock med en viss uppskrivning utifrån den allmänna samhällsutvecklingen, för att sen förändras vid nästa köp. Vi kan också tänka oss skattelättnader för miljöåtgärder i samband med taxering.
Till sidan topp
3. Ämnar ni föreslå några förändringar som berör ägare av kommersiella fastigheter? Om ja, vilka?
Centerpartiet. Vi ser nu att byggandet börjar ta fart. Det är bra både för de människor som jobbar inom byggbranschen samtidigt är det bra för de ägare som t ex äger fastigheter för kommersiella syften. Vi behöver en positiv utveckling av Sverige. Allt samverkar. ROT- bidraget ( Reparation, Ombyggnad, tillbyggnad) har haft positiva effekter för allas intresse. Detta vill vi finna en permanent lösning på. F.ö. är svaret på 1 även giltigt på dessa grupper. Det är också oerhört viktigt att vi ställer krav på de som bygger i Sverige. Bra miljö med kretsloppsanpassade material . Bra ventilation , fina miljöer. Vacker miljö måste också diskutera samt brukarmedverkan och närhet till sevice för alla människor.
Miljöpartiet. Sänkt skatt på arbete och höjd skatt på energi - dvs skatteväxling (mp:s förslag) - kan spara pengar genom att få igång en verklig energieffektivisering och genom lägre underhållskostnader. Det är ett effektivare sätt, skattevägen, att förbättra villkoren för kommersiella fastigheter. Moderaterna Moderata Samlingspartiet anser det nödvändigt att hyressystemet tar större hänsyn till hyresgästernas och de bostadssökandes önskemål. Bruksvärdesystemet bör därför reformeras. Sålunda bör de kommunala bostadsföretagens hyresledande roll slopas.Moderata Samlingspartiet menar att det inte är nödvändigt för en kommun att äga stora delar av fastighetsbeståndet på den lokala bostadsmarknaden för att klara målet. Kommunen har dock ett oavvisligt ansvar för att praktiskt lösa bostadsproblem för människor med sociala problem, handikapp eller för människor som p.g.a. sin ålder är i behov av särskilda boendeformer. Villkoren för företagandet påverkar också i hög grad hur många bostäder som byggs eller repareras. Det är inte bara de höga skatterna som hindrar detta, utan även dåliga villkor för företagande i övrigt. Hit hör bl.a. det omfattande krångel som många företag drabbas av. Sverige har totalt 10 000 lagar, förordningar och myndighetsregler. Hälften gäller företagandet. Varje år tillkommer ytterligare 400 bestämmelser.
De flesta orsakerna till att dessa bestämmelser finns kan sedda var för sig förefalla välmotiverade. Sammantagna blir de dock ett praktiskt och psykologiskt hinder för företagsetablering och företagsexpansion. Hård och rättvis konkurrens främjar effektivitet och dynamik. Sverige har stora konkurrensproblem, och det gäller även bostadsmarknaden. Förekomsten av kommunala bostadsbolag förhindrar och försvårar inte bara en effektiv konkurrens på hyresmarknaden. Det leder också till att produktion av nya bostäder och reparation av gamla inte konkurrensutsätts på ett sätt som pressar priserna.
En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar välståndet. Insatser för att främja konkurrensen är därmed ett viktigt inslag i en politik som gör Sverige mer utvecklingskraftigt.
Vänsterpartiet En fråga som inte har varit aktuell under mandatperioden. Till sidan topp
© Constellator 1998-2001