Är produkten/tjänsten befintlig eller ny? Vad innebär detta i form av produktkännedom? För befintliga varor finns sannolikt en upparbetad kundkrets - hur påverkar detta din online-försäljning? I det senare fallet har ni sannolikt även en hel del ämneskunskap om och känsla för varan som kan vara till nytta.

Om ni vill välja vad ni vill sälja gäller det att ta reda på ett par saker:

• är det produkter som man inte nödvändigtvis behöver titta på innan köpet?
• är det produkter som lätt kan skickas som paket (i vissa fall brev)

Några exempel på sådant som i olika skepnader kommer att förekomma är:

Hur vet du vem beställaren är eller att vederbörande är behörig (om det är en anställd t ex på en kommun)? Hur säkerställer du att det förbindelsen mellan er och kunden är krypterad? Ni bör ha grepp om hela kedjan från det att en order läggs tills dess att pengarna för varan finns på ert bankkonto.

Om betalning görs via ett kreditkort behöver du kunskaper om hanteringen av denna typ av betalningar, t ex hur giltigheten kontrolleras och något om spärrning av stulna och förkomna kreditkort. Det finns även en del om digitala signaturer, betalning via WAP-telefoner, e-fakturor etc som kan var idé att sätta sig in i.

I en del fall kan kunden registrera sig i förväg, dvs teckna medlemskap. Medlemskapet kan i sig vara kopplat till någon bank, vilken fungerar som länk mellan butiken och kunden. Genom att logga in på speciella medlemssidor identifierar sig kunden, vilket skapar en högre grad av säkerhet.

Fram till nu har svenska banker förlitat sig på ett särskilt system - SET. Detta har dock haft svårt att slå igenom trots en omfattande utveckling. Systemet har visat sig för krångligt för konsumenten, något som får betraktas som en hämmande faktor i sammanhanget. Kanske ligger lösningen s k smart cards, dvs kort som används på samma sätt som bankomatkort, fast då kopplad till en dator, respektive de digitala signaturer som kan förekomma då WAP-telefoner används i samband med online-betalningar. Tills dessa alternativ slår igenom kommer användningen av kreditkort att vara det ledande betalningssättet.

Leverans kommer i många fall vara begränsat till de fall då produkter säljs. För många företag där e-handel inte kommer att vara en central del av verksamheten kommer det finnas behov av s k outsourcing, dvs lösningar där externa företag står för verksamhetsinnehållet. Detta blir troligtvis även fallet godset skall transporteras över nationsgränser och därigenom kräver kunskaper om förtullning, momsregler etc.

Det många företag inte har räknat med är att e-handel, precis för vanlig affärsverksamhet kommer bli föremål för tvister. För e-handel gäller dock att detta är ett relativt nytt område där prejudikat, standardavtal etc lyser med sin frånvaro. Speciellt svårt blir det om kund och leverantör finns i olika länder. Vilket lands regler ska ha prioritet och var ska en eventuell process föras? Detta är saker som återstår att klarlägga. Många företag som startats enbart för att bedriva e-handel kommer att behöva förstå dessa processer. Detta gäller speciellt i de fall där företaget är mellanhand/återförsäljare och därigenom kan tvingas processa både med kunden och sin egen leverantör. Det här är saker som kan komma att ta mycket värdefull tid i anspråk, något som tyvärr få nog har räknat med.

Exempel på framgångsrika sajter - finns det? Ett av de vanligaste exemplen är amerikanska Amazon. Amazon som i huvudsak säljer böcker är mycket stora, men har aldrig gått med vinst. Vad de har prioriterat är tillväxt och att bygga upp en stor och stabil kundbas. Amazon har vidare varit mycket aktiva på att bygga på s k affiliate-program, dvs att låta andra sajtägare få provision på försäljning där kunden kommit genom dennes sajt.

E-handel kommer att växa. Som sajtägare bör ni hålla koll på hur er egen bransch utvecklas på detta område. Det finns samtidigt en mängd saker som behöver bevakas för att inte oväntade och obehagliga överraskningar ska vända möjligheterna med e-handel till misslyckande. I varje e-handelsprojekt bör ni ha koll på era investeringskostnader och de driftskostnader som e-handeln kan angtas leda till. Likaså bör olika former av risker i form av t ex legala aspekter, politiska strömmningar etc vägas in.

Vad fungerar för en fastighetsägare beträffande e-handel? Vilka är de specifika frågeställningarna och förutsättningarna? Mäkleri av fastigheter, lokaler och bostäder verkar ha en naturlig plats - men vad mer?

Ett bra exempel är införandet av högre överföringshastigheter på Internet. Frågor kring detta kommer att kräva att fastighetsägaren fattar beslut om tekniska investeringar som i sin tur kommer att påverka möjligheterna t ex att få ut önskade hyresnivåer och förutsättningarna till nöjda hyresgäster. 

Fastighetsägaren kommer sannolikt i och med utvecklingen av Internet och e-handel att få en något utökad roll som förmedlare av olika tjänster mellan olika leverantörer och sina hyresgäster. Denna process har redan på sitt sätt redan börjat, t ex då Riksbyggen centralt fungerar som kontaktyta för de leverantörer som vill sälja produkter och tjänster till de bostadsrättsföreningar som ingår här.

Låt oss i grova drag betrakta några grundläggande mål som en fastighetsägare kan ha:

1. hög hyra (på kort respektive lång sikt)
2. låg vakansgrad
3. låg hyresgästomflyttning
4. god marknadskännedom för att ev kunna investera i nyproduktion
5. goda kundrelatationer resp god konkurrensposition

Två centrala frågor i detta sammanhang är: hur kan e-handel förbättra det egna företagets position (offensivt tänkande), respektive hur kan e-handel komma att påverka det i negativ riktning (defensivt tänkande).

Strategi handlar bl a om hur ett företag utnyttjar värdet av den information/kunskap som finns inom det egna företaget på bästa sätt. Om det finns fördelar för företagets kunder med att betala för en webbtjänst, vad krävs då för att företaget ska kunna sälja denna information och dessa online-tjänster?

Det gäller att skapa informationsförsprång för företagets kunder. Därigenom går det att hitta svaret på frågan om vilken information på Internet som kunden tjänar på att betala för.

Det gäller också att bevaka vad konkurrenterna gör, och att hålla ett öga på den tekniska utvecklingen. Med tanke på de investeringskostnader som ett e-handelsprojekt kan komma att kräva gäller det att undvika inlåsningseffekter, dvs att det blir svårt att byta leverantör.

Fastighetsbranschen består i huvudsak av fyra olika affärsprocesser:

1. Marknadsföring
2. Varubeställning + leverans (lokalupplåtelse + kringtjänster)
3. Betalning (= onlinebetalning)
4. Kundvård (uppföljning)

Noteras bör att det befintliga kunder är egentligen är varan (t ex den uthyrda lokalen) redan levererad.

I samband med en uthyrning har fastighetsägaren en rad möjligheter till marknadsföring. Dessa kan t ex utgöras av:

• ritningar (inkl att användaren kan testa olika möbleringsalternativ),
• 3D-modellering (t ex av vyer med olika exempel från olika tider av dygnet (pga ljusinfallet etc))
• kartor (ev kompletterat med marknadsdata, t ex avstånd till T-bana, daghem m m)
• foto och video på lokalen utlagd på företagets webbplats, alternativt möjlig att ladda ner till användarens dator

Beställning av en förhyrning är knappast något som görs via e-handel. Däremot kan ju företaget vilja förmedla olika typer av "medlemserbjudanden", t ex el, video-on-demand, privatlån, Internet-access, webbhotell, kollektiva inköp m m. Beställning bör kunna göras via företagets webbplats eller via e-mail (förutom självklar via konventionella kanaler).

Andra typer av tjänster kan kanske erbjudas inom ramen för själva förhyrningen, t ex möjligheten att boka tvättstugan via företagets webbplats. Eventuellt kan olika typer av bredbandstjänster (Internet-access med hög överföringshastighet) komma att kräva att tjänsten utnyttjas av samtliga hyresgäster, något som då kan medföra att kostnaden blir obligatorisk.

Betalningar, oavsett om dessa är permanenta eller tillfälliga, bör kunna debiteras via hyresavin. Problemet här är sannolikt att utveckarna av hyresredovisningsprogram ännu inte har stöd för detta.

Då avtalsperioderna (åtminstone för lokaler) i samband med uthyrning är relativt långa kan denna aspekt synas försumbar. Det gäller dock att dock att utnyttja de möjligheter som finns. Olika typer av medlemserbjudanden kan med fördel utvecklas och erbjudas hyresgästen. Webben kan också med fördel utnyttjas för olika typer av hyresgästenkäter. Om hyresgästen ändå vill flytta, erbjud denne flytthjälp och ta en förmedlingsprovision av flyttfirman!

Det finns en rad fördelar med e-handel för t ex en fastighetsägare. Frågan är - gäller detta även för konsumenten/hyresgästen?

Om ja - vari ligger förbättringen/nyttan i detta fall?

Det är min övertygelse att det generellt sett går att svara ja på frågan. Nyttan gäller båda förbättringen i kommunikationsytan, dvs att kunden lättare kan nå leverantören (fastighetsägaren i detta fall) och tvärtom, respektive en rad funktionella förbättringar.

Det är inte heller omöjligt att det, där det förekommer ett omfattande utbud, kommer att uppstå en rad kringtjänster, t ex speciella sajter som rescenserar olika produkter eller automatiska söktjänster där konsumenten kan spara sina preferenser.