De ekonomiska villkoren för det sent byggda beståndet.

Regeringens förslag att sänka den ordinarie årliga upptrappningen av räntebidragen från 0,35%/år till 0,10%/år är lite ett slag i luften. Detta med tanke på att flera av fastigheterna har omsatt sina subventionsräntor under senare år då räntan varit låg samtidigt som man redan är uppe i en rätt hög garanterad ränta.

.

Exempel:

Fastighet färdigställd: 1992-01-01
Bidragsunderlag totalt: 5.658.000 kr
Antal lgh: 8 st totalt 588 m2

Så länge man inte ser över fastighetsskattesystemet är de andra åtgärderna mest ett slag i luften.

.

.

Stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet

En särskild delegation tillsätts som kommer att bedöma från fall till fall vilka åtgärder som är mest lämpade för de kommuner som kommer att söka stöd.

Om statligt stöd blir aktuellt ska det lämnas på sådana villkor att statens kostnader minimeras.

BKN (Statens Bostadskreditnämnd), ges rätt att utfärda kreditgarantier för lån som en kommun tar upp för att kunna fullgöra sina åtaganden för boendet.

En kommun med svag ekonomi kan under vissa förutsättningar erbjudas att få sina borgensåtaganden till förmån för bostadsrättsföreningar avlösta, erbjudandet kan innebära att staten lämnar en kreditgaranti upp till samma belopp dock högst 99% av det pantvärde som fastställts i bostadslåneärendet.

.

.

Åtgärder för ökad sysselsättning i byggbranschen

• Skattereduktion för byggnadsarbeten (se tidigare kommentar)
• Investeringsbidrag som främjar ekologisk hållbarhet (se tidigare kommentar)
• Bidrag till äldrebostäder, (regeringen kommer att återkomma senare i vår med en proposition). Förslaget är att inrätta ett särskilt byggstöd om 400 miljoner kr

.

.

Sammanfattning

Som avslutning kan man konstatera att de förslag som lagts inte kommer att öka sysselsättningen inom byggbranschen något nämnvärt. Man fortfarande inte löst de stora frågorna, fastighetsskatten och ett långsiktigt bostadspolitiskt förslag. Många av de förslag som lagts kommer att finansieras inom ramen för redan beslutade åtgärder, det är inte nya friska pengar som sätts in.

Man fortsätter med att sätta in små punktinsatser på vissa områden. Detta leder ofta till den ryckighet som man inom branschen vill komma bort ifrån.

Som ett exempel kan nämnas stödet till förbättring av inomhusmiljön i bostäder och lokaler, eller det extra statliga stödet för förbättring av bostadshus. Dessa stöd ramfördelades på respektive län och tog ganska snart slut. När ansökningstiden och färdigställandetiden gått ut visade det sig att man fått pengar över som sedan omfördelats till investeringsbidrag för studentbostäder, vilket knappast är en sysselsättningsfrämjande åtgärd då stödet går till orter eller regioner där man förmodligen skulle byggt dessa bostäder oavsett bidrag eller inte.

.

.

Mars -98
Christer Lindén,
CLN Fastighetsekonomi
christer.linden@clnfastighetsekonomi.se