Den proposition som nu lagts är att betrakta som en mycket svag proposition, där man ännu inte har presenterat några riktigt långsiktiga bostadspolitiska mål. Mycket av det som presenterats har funnits med i tidigare utredningar som även dessa har varit mycket magra med mest kosmetiska ändringar av nuvarande system.

Det mest förvånansvärda är att man i propositionen inte tagit med förändringar av fastighetsskattesystemet, utan avser att tillsätta en parlamentarisk grupp som utreder detta. Man har tydligen inte förstått att nuvarande system för fastighetstaxering inte stämmer överens med verkligheten. Och att detta är en stor bromskloss när det gäller initiativ till nya investeringar.

I en stor del av landet är det så att fastigheternas taxeringsvärden är alldeles för höga i förhållande till fastigheternas marknadsvärden. För en fastighet med ett taxeringsvärde på 6.000 kr/m2 motsvarar fastighetsskatten ca 680 kr/månad för en lägenhet på 80 m2. Med ett mer relevant taxeringsvärde hade denna kostnad varit 100 – 150 kr/månad lägre.

I nedanstående text lämnas endast korta kommentarer till varje förslag.

.

.

Skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus.

Förslaget bygger på att man förlänger tidsperioden för skattereduktion till den 31 mars 1999, samt att man höjer underlaget för avdrag. Redan tidigare har det funnits vissa frågetecken som man fortfarande inte rett ut. Bl a på orter med en stor del tomma lokaler där man kunnat bygga om dessa till bostäder har man inte kunnat utnyttja skatteavdraget eftersom det inte funnits något taxeringsvärde för bostäder tidigare. (Däremot kan man få skattereduktion om man bygger om bostäder till lokaler då det funnits ett taxeringsvärde för bostäder innan åtgärden vidtagits). Vidare finns det ett antal fastighetsbolag med egna anställda, om dessa utför arbeten så är dessa inte berättigade till skattereduktion då dessa inte utförts av arbetskraft med F-skattesedel.

.

.

Vissa ändringar av reglerna för räntebidrag
(Danellsystemet)

Den föreslagna ändringen av formeln för framräknandet av bidragsunderlaget justeras så att tyngdpunkten förskjuts vad det gäller bidragsunderlagets storlek i förhållande till lägenheternas yta, d v s att riktigt små lägenheter gynnas inte längre av ett extremt högt bidragsunderlag.

Den allvarligaste missen är att man fortfarande inte rättat till reglerna som gäller vid ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus som klassas som småhus. Hyres- och bostadsrättshus som är byggda som marklägenheter kan inte få något stöd utom skattereduktion för byggnadsarbeten. I dessa fall jämställs dessa med egnahem.

Det mest riktiga hade varit att behålla de gamla reglerna som sa att upplåtelseformen skulle styra eventuella räntebidrag.

.

.

Statliga kreditgarantier

Inga kommentarer för närvarande

.

.

Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet

Regeringen föreslår att man vid ny- och ombyggnad ska lämna ett investeringsbidrag till investeringar som främjar ekologisk hållbarhet med upp till 2.000 kr/m2 bruksarea ovan mark upp till 35 m2 / lgh, med en årlig ram på 250 miljoner kronor.

Bidraget är till för att man ska införa kvaliteter som inte direkt kan förräntas av fastighetens ägare. Stödet bedöms kunna lämnas fr o m år 2000.

Det är svårt att kommentera detta förslag då man inte närmare preciserat vilka ekologiskt hållbara åtgärder man avser.

Men tanken på att ha en årlig ram på 250 miljoner kr gör att man befarar samma utveckling som man sett tidigare när rambegränsade stöd använts, och det är att blir en allmän rusning med ansökningar som avser projekt som kanske inte ens kommer igång. Jag menar inte att man ska ha obegränsade medel, bara att man bestämmer sig redan från början låt oss säga tre år och 750 miljoner kr och samtidigt gör en utvärdering efter två år.